förlåt
krossade hjärtan och skorrande r och polarbröd och kärlek vid sista ögonkastet och en limegrön tändare och ett hänglås.
med i.
ibland gör verkligen fel saker ont.
det är som att allt är läkt förutom en centimeter eller kanske till och med mindre som har missats.
jag har hittat någon bättre.
men eftersom du sårade mig så vinner du.
det känns befogat och inlärt, att bli ledsen av tanken på dig med någon annan.
fruktansvärt ingrodd smuts.
jag vill inte ha dig alls.
men jag vill fortfarande att du ska vara olycklig.
att du alltid ska ångra att vi aldrig blev mer än elva och ett halvt ligg.
jag saknar egentligen ingenting, kanske bara att kolla på din näsa när jag vaknat och du fortfarande sov.
annars är du ingenting för mig idag, för jag är lycklig, på riktigt, med en annan.
men ibland gör verkligen fel saker ont.
.
Våren betyder att min kropp blir ostämd.
Lyckan som försöker tränga igenom ångesten som redan bosatt sig där.
Videungsknoppar i mitt bröst som försöker att knoppas och jag vill inte ta hand om dig.
Är ovan av lyckan, men aprilsolen vill jag ha.
Göteborg. Tillfälligt andetag.
56 kronor.
Vet inte riktigt vad jag ska lägga vikt på.
Det faktum att jag går och lägger mig klockan nio varje kväll för att jag är så ensam.
Eller det faktum att jag har 56 kronor på kontot för att jag röker för mycket i brist på annan aktivitet eller stimulans.
Idag ska jag åka tåg i sex timmar. Jag hade tänkt köpa mig en bok, men har inte ekonomi för Bukowski i dagsläget. Det får väl bli det gamla hederliga biblioteket i morgon.
I morgon, då jag planerar att ligga bakfull. Men med mina 56 kronor känns det avlägset. Kanske bäst det ändå.
Regn
Jag kan inte sova när det regnar
För du går på min hud
Två sekunder och du kryper in under den.
Vi är under samma himmel
Men regnar din?
Jag kedjeröker under tak och saknar känslan av när dina fingertoppar stryker sig mot min arm
Vad är ett regn mot din hud?
En helg rymde Viktor och jag till Dalarna.
Om man svänger höger innan den vita kyrkan och styr in på den krokiga soon to be oasfalterade vägen och fortsätter tills man kommer till nummer nittiotre så är man rätt.
Dit brukar jag fly. För det ligger lagom bort långt från Uppsala för att inte få lappsjukan och kunna åka tillbaka efter en helg. I skogen som finns bredvid gården byggde jag en lekpark för insekter när jag var liten. Går man igenom skogen så kommer man till siljan. Där är det iskallt, men väldigt väldigt vackert.
Morgonblues.
Morgontrötta ögon och ett samarinvaknande.
Sovmärken i ett ursköljt ansikte som strävar emot vardagen to come.
Luktar inrökt med en underlig doft av tvättmedel.
V.
Runt går jag i hans kläder. Byxorna han köpte till studenten har jag flyttat in i.
Han är allergisk mot ärtor och sköljer alltid sin mun med listerin.
Han är kär i mitt kroppsspråk. Jag tycker att han luktar gott.
När jag sitter på diskbänken i hans hem och han pussar mig. Då mår jag bra.
Nu är han mer än hundra mil bort.
Rök.
Vill svära.
Kollar ut genom världens minsta fönster och ser rök som bolmar ur en skorsten medan solen går ner över hela Göteborgsstad. Vill gå upp för en stege. Gå och gå tills jag blir ett med stegen.
Röken sprids ut över en stad där folk börjar gå hem från jobbet.
Mina små ciggandetag känns som ett luftkorn. Finns inte syns inte.
Mailade en idol och han svarade.
Jesus kristus och en väv.
En man sa en gång.
Något vist som tynade bort.
Sant och hört men nytt och försöksbart.
Att vara i ett knä är att sjunka i ålder.
Visar trygghet mot någonting stabilt.
Att våga vara stabil för någon, sedan ett barn.
Fanskap och felskavd.
Inuti en skåra har jag vävt mig din.
Det är kolsvart och livet knorrar.
När ni finns, då finns jag.
hallelujah.
Dag fem.
Härliga härlanda och en hägrande kissnödighet efter flera större glas av saft.
Kanske börjar det kännas som ett substituthem vilket var syftet från början.
Göteborgsångesten börjar viska i mig. Tror jag ser för många lyftkranar var dag.
Planerar en promenad ikväll. Det kan nog göra mig gott.
You told me again you preferred handsome men, but for me you would make an exception.
